Jag gick just på darrande ben ner till lunchkrogen rakt över gatan för att fort som satan få i stort sätt vad som helst i en påse, så hungrig var jag. Eftersom jag lever lite utanför normen vad det gäller; lön, lunch och semester så hade jag ingen tanke på vad klockan var. Det visade sig att den var just så mycket som den är varjedag då Alla gubbkillar ska inmundiga sin lunch. Och just av samma anledning fick jag vänta på min mat. Där satt jag svinhungrig och trött och tittade eller snarare glodde vilken jag har lätt för i synnerhet när jag är för trött för att lägga band på mig.
Och aj vad jag såg många kostymer. Dom såg Inte ut som den på bilden här bredvid kan jag avslöja. Nej, jag vet inte var dessa herrdressar var inköpta men jag hoppas vid Gud att dom inte kostade mer än två hundra spänn, för det var verkligen ingenvacker syn någon av dom. Byxorna var fladdriga ( på fel sätt) med illa sydda sömmar som korvade sig efter hela benen som illa läkta operationsärr.
Kavajerna var lika sladdriga dom. Och till detta olika typer av foträtta skor som aldrig varit i kontakt med en skoborste. Men nu kommer det färsta. För när gubbkillarna skulle gå tillbaka till sina kontor då drog dom på sig svarta stabbiga vindjackor som knappt nådde över den sladdriga kavajen. Det var på gränsen att jag tappade matlusten.
Och det sorgligaste av allt var att Alla såg likadana ut.
Den här problematiken kan man inte skylla på ekonomiska förutsättningar, för det finns både snygga och billiga kläder att hitta i varje gathörn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar