Vad var det nu igen?

Ja, vad säger man? Förlåt...det har varit så mycket...oj vad tiden går, eller jag har faktiskt inte haft lust att skriva?
Skit samma, nu skriver jag.

Jag har ju som bekant ganska svårt för att gå på bio. Att sitta instängd med främmande människor som snurvlar, äter och viskar är inte det bästa jag vet.
Men för en vecka sedan blev jag bjuden på en filmpremiär och vad gör man då? Då går man.

"Den enda rationella" var filmen jag såg och jag är mycket glad för det.
Det roligaste med filmen är dess recensioner Den visade sig nämligen bli en vattendelare.

Själv älskade jag den. I första hand för det bländande skådespeleriet och den lysande dialogen men även för att någon vågar berätta en historia där man tar ut svängarna. Det roliga är att alla som skrev ner den här filmen ääääälskar spanska och franska filmer där det här yviga sättet att berätta en historia är mer en regel än ett undantag.
Men gör man det i Sverige, aj aj aj. Då är man ute och cyklar En av dom roligaste kommentarerna kom från Tv4s mystomte Ronny ( tydligen utan efternamn) som sa att han tyckte att filmen var obehaglig och därför fick ett sämre betyg.
Men snälla Ronny, vad går livet ut på? Att bli tjockare och gladare för varje dag som går? Att låta sig roas på samma sätt om och om igen?
Nej, skit i Ronny och alla som inte vågar få lite ont i magen tack varje en lysande film och gå och titta på den omedelbart.