Det sägs ju att det viktigaste av allt är man ska låta barn känna att dom inte behöver prestera för att bli älskade. Först då kan man bygga upp en god självkänsla.
Och tydligt är att det är just som barn man skapar en personlighet som sen danar en resten av livet.
Men om man verkligen skalar bort allt vad prestation är. Vad blir då kvar?
För även om man inte blir bedömd utifrån vad man presterar på jobbet så blir man ju fortfarande bedömd som vän, kärlekspartner, granne, förälder, syskon eller som kollega.
Så vad är då god självkänsla?
En människa som inte anstränger sig för att vara en god vän, en bra kärlekspartner eller en bra förälder?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar