Vi kom just hem efter några dagar i solen. Den riktiga solen. Inte den här mesiga vårsolen som lite lamt försöker värma upp husväggarna och caféstolarna. Nej, vi snackar solen med stort S nu.
Den första morgonen vi vaknade så ryckte jag som vanligt upp gardinen för att se vad det var för väder, och mycket riktigt så jobbade solen som den skulle, från en klarblå himmel.
Ner till poolen och fram med boken och av med kläderna. I ett par timmar låg vi där och läste och jäste. Sen var det lite lunch. Och så tillbaka till poolen
Efter någon timma så var det den sedvanliga duschen som hägrade.
Jag klev in i badrummet inte ont anande och möttes av ett monster i spegeln. Ett lilalysande monster med flammig hals. Till och med den lilla ringen i bikin syntes knivskarp.
Om jag såg ut så då, hur faan skulle jag se ut på kvällen, hann jag tänka.
Och mycket riktigt. På kvällen hade den lila tonen tilltagit och den var så i ögonfallande att ett barn jag mötte började gapskratta när hon såg mig.
Jag strök längst husväggarna och det ångade om min 53 gradiga kropp.
Dagen därpå var det mulet. Och det är väl svaret på om Gud verkligen finns.
Det är härligt att få lite färg på kroppen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar