Utan krav var det....

Att skriva här var till en början något som var befriande, kul och skönt.
Det var ett litet krypin där allt var möjligt och jag var fri.
Ibland småsprang jag till datorn för att få ner tankarna så fort som möjligt.
Så är det inte längre.
Efter att ha läst några bloggar så kände jag ett lätt illamående.
De flesta texterna poppade fram i käcka, fräcka ordalag. Skruvat, fyndigt och med en snygg knorr på slutet. Suck...är det så en blogg ska se ut? Då vill inte jag vara med.
Det var ju precis det jag inte ville att bloggen skulle vara.
Så nu gör jag ett försök att återerövra den här lilla vita ytan för att få den att fylla den funktion
jag vill att den ska ha.
Det var väl en kul start på det nya året?