Nu är det gjort!
Och tillfredställelsen är större än jag kunnat ana, även om jag förstod att det skulle kännas skönt.
Städskrubben är städad, sorterad och organiserad. Varje hylla har ett tema. Och varje sak sin egen plats.
Jag försökte inbilla mig att jag verkligen förtängde all skit därinne så fort jag stängde dörren, men någonstans innom mig låg bilden kvar och den fick mig att må illa.
Det kanske låter som om jag är någon pedant typ, men så icke fallet. Nej långt därifrån.
Men om det är skitigt så mår jag faktiskt riktigt illa.
Vid ett tillfälle skulle jag åka till en väninna för att spendeta helgen i hennes sommarhus.
Det var sommar och sol och vi hade handlat både vin och mat. Och det fanns inga gränser över hur stolt hon var över sitt hus.
Hon visade mig runt i huset och jag blev bara mer och mer stel. Huset var nämligen nåt så skitigt att håren reste sig på armarna. Såg hon inte det jag såg?
Tydligen inte.
På kvällen när vi skulle gå och lägga oss kröp jag ner i ett par lakan så var så smutsiga att dom blivit vaxartade och jag hoppade upp ur sängen ingen och satte på mig kläderna innan jag motvilligt kröp ner igen.
Jag vaknade tidigt som vanligt. Smög ner för trappan och gjorde något som kunde kostat vår vänskap. Jag skurade hela toaletten och köket. Kalla mig kärring, men Gud så skönt det var.
När jag var klart kände jag mig både tillfredställd och lite orolig över hur hon skulle reagera.
Men reaktionen uteblev helt från hennes sida.
Hon såg inte vad jag hade gjort. Och förmodligen såg hon inte heller hur det såg ut innan jag hade städat.
Tänk så olika man kan vara.
måndag 26 januari 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar